Har vid de tillfällena när vi varit vid kusten tillbringat de tidiga morgontimmarna nere vid stranden för att fotografera lite fåglar. På sommaren brukar det gå kor eller rättare sagt ungdjur i hagen som man måste passera och så även i år, fyra till antalet. Första gången vi var där så var de ganska reserverade när man gick förbi, de reste sig inte utan låg lugnt kvar och kollade.
I slutet på juli var tärnorna kvar
Även denna långflyttare
Vid ett besök i mitten på augusti hade de ”kaxat” till sig, speciellt den ena av dem. Måste erkänna att jag är inte speciellt road när de blir lite för närgångna, men jag tog mig över muren och ner till vattnet medan korna stod kvar i säkert en halvtimme och blängde på mig innan de gick iväg.
Framåt kvällen skulle vi bada och när det var dags att gå upp stod de på andra sidan muren och väntade. De följde nyfiket efter oss, stannade man och vände sig om så stannade de, när man började gå igen så gjorde de detsamma. Höll fram kameran så att den nyfikna skulle få bekanta sig med den och det blev en riktig närbild, när hon kollat in den så stannade hon och vi kunde lugnt fortsätta.
En riktig närbild..
En bild från badet
Följande morgon när jag skulle gå tillbaka efter några timmars fotograferande såg jag att de stod en bit ifrån där man går över muren, de socialiserade sig med ett antal kor som går i hagen bredvid. Tänkte att om jag går en bit längs stranden så ser de mig inte förrän jag är en bit ifrån och då kanske de inte bryr sig. Men icke, när min ”kompis” från gårdagen fick syn på mig så kom hon springande, hon stannade halvvägs och vände sig mot sina ko-kompisar precis som om hon sa – ”skall ni inte med ?” och sedan satte hon fart igen och stannade först på en ko-nos avstånd. Provade med att hålla fram handen, det hade ju funkat kvällen innan men inte denna gången. Hon var väldigt intresserad av kameran som jag hade hängande över axeln och när jag vände mig emot henne nästa gång körde hon fram nosen och slickade på motljusskyddet som jag som tur var hade på, det blev rejält blött, sedan var hon nöjd och gick tillbaka till sina kompisar och jag kunde lugnt fortsätta.