I år har SAS funnits i 70 år och för att fira detta har man målat ett av sina flygplan i en jubileumsmålning, riktigt snygg tycker jag 🙂
Årets höstresa till Borgagården gjorde vi en vecka senare än tidigare år och inte var vädret bättre för det, nej det var ännu sämre än förra året – iallafall till en början.
På fredagen började Jonathan och jag med en promenad upp på Klöverfjället, vädret var riktigt uselt och mycket av höstlöven hade redan ramlat av träden.
Det var inte läge att stanna och fika i regnet så efter några timmars promenad åkte vi tillbaka till Borgagården där vi fikade och försökte torka våra kläder.
Jonathan var lite sugen på att låna en båt för en tur på Borgasjön så det fick bli eftermiddagens nöje – inte speciellt varmt det heller men det hade iallafall slutat regna.
Morgonen efter var jag nere vid sjön vid 7-tiden – fortfarande dimmigt och kyligt men några bilder blev det innan det var dags för frukost och därefter städning och packning.
Lagom till att vi skulle åka tillbaka mot Stöttingfjället så sprack det upp så då var jag var ju bara tvungen att ta en tur till ner till sjön.
På vägen tillbaka mötte vi denna renen som Jonathan fotograferade åt mig.
Innan denna dag var slut hann vi även med att fiska en stund vid Bjurträsksjön, nappade dåligt, samt en tur till Dammen.
Söndagen började dimmigt men sedan blev det bättre så Jonathan och jag åkte till Bjurträsksjön igen, nappade bättre denna dag.
Det var även ett par Sångsvanar som simmade runt på behörigt avstånd.
I början av september tillbringade sonen och jag ett dygn i Kastrup innan han åkte vidare söderut och jag återvände hemåt.
Efter en tågresa till Kastrup, himla smidigt förresten ca tre timmar från Huskvarna tills man är framme vid flygplatsen, så tog vi Metron en station och promenerade den sista biten till hotellet.
Fick ett rum med fin utsikt över sundet och inte minst inflygningen till Kastrup 🙂
Vi började med en promenad till nordeuropas största akvarium, Den Blå Planet. Där finns både söt och saltvattensakvarium och ca 20000 fiskar i 53 akvarium plus en hel del annat att titta på.
Efter ca 2 timmars tittande var vi ganska nöjda så vi gick ut i det fina vädret och satte oss vid vattnet för att kolla på båtar, landande flygplan och annat kul.
Efter några timmar på denna kulturplats så gick vi tillbaka till hotellet och fick oss lite mat och vila.
Vaknade tidigt som vanligt och tittade ut och då passerade detta kryssningsfartyg norrut genom sundet, det hade varit häftigt om den hade gjort det igår när vi satt nere vid vattnet.
Årets besök i Borås djurpark var det första på många år, denna gången var det bara Gun och jag och en massa andra besökare.
Här har ni några av alla djuren…..
Afrikanskt lejon – Jo, han vet nog att han är Lejonkungen
Brunbjörnarna hade fått en rejäl renovering sedan vi var här senast, mycket större för dem och lättare att titta för oss.
Sist men inte minst, Sibirisk tiger – visst är de fina men de har rätt kalla ögon och jag skulle nog inte vilja möta en ute i det fria.
Hade fått tips om att Storforsen kunde vara värt ett besök så på vår resa söderut tog vi en avstickare dit.
Storforsen som är en del av Piteälven är en av Europas största forsar och visst var den stor och lång alltid.
Klart värt ett besök var det och det var många andra som tyckte det också – massor av folk.
Såg ett reportage om Björkliden och i detta fanns en bild på Lapporten så då kom idén upp att dit måste man ju bara man ju åka för att vandra och inte minst fotografera.
I år var det dags…
Lapporten är en dal mellan fjällen Nissuntjårro och Tjuonatjåkka och man har en fantastisk utsikt över denna från Björkliden.
Som mycket annat blir bilderna på Lapporten bäst på kvällen eller på morgonen när solen är på väg upp och det gör den ganska tidigt så här långt norr ut på sommaren.
Det blev lite si och så med sovandet, vaknade man till vid tretiden så var man ju bara tvungen att kolla utsikten – som tur var hade vi fantastisk utsikt från vårt rum så det vara bara att ta fram kameran och öppna fönstret.
Björkliden kan även skryta med en golfbana, även denna med fantastisk utsikt, kolla bilden nedan från utslaget på första hålet – fast visst ligger vattenhindret lite väl nära, om det nu är ett vattenhinder förstås.
Tröttnar man på att titta på Lapporten så är utsikten fantastisk åt de flesta håll, inte minst Torneträsk och fjällvärlden runt omkring denna.
Till och med när man är på stationen i Björkliden så är utsikten magnifik, det är inte många stationer i Sverige som kan överträffa detta.
Mer bilder från Björkliden kommer att dyka upp i Galleriet, men det tar nog en stund innan de gör detta.
Låktatjåkko fjällstation är Sveriges högst belägna fjällstation och en vandring dit hade vi planerat att göra under våra dagar i Björkliden.
Fjällstationen ligger 1228 m.ö.h, ca 750 meter högre än vår utgångspunkt och det är 9,5 kilometer dit enkel väg.
De första dagarna i Björkliden var vädret inte helt bra, temperaturen orkade knappt upp till tvåsiffrigt och det regnade en del.
Vi tyckte att tisdagen skulle vara en passande dag för denna vandring och enligt meteorologen skulle det inte regna och temperaturen skulle vara runt blyga 8 grader.
Vi kom iväg vid ca 9.30, lite senare än planerat som vanligt och på inrådan från han som jobbade i sportshopen hade vi bestämt oss för att gå den lite längre Färdledarvägen.
De första tre – fyra hundra meterna är riktigt branta men det är ju bra så man kommer igång, vi passerar snart golfbanan som måste vara en av de med finast utsikt i Sverige och sedan fortsätter vi uppåt i ett antal kilometer.
Det är ganska jobbigt men vädret är fint och vi tar det lugnt, man måste ju vända sig om ibland och kolla utsikten.
När vi kom lite högre blev vädret sämre och sämre och molnen lägre och lägre, vi var snart mitt i dem och det började regna så det fick bli regnställ på.
Humöret var väl inte helt på topp men ibland sprack det upp lite och det hela kändes lite lättare.
Vi hade läst att man skulle passera ett snöområde och det första kom efter 3 timmar, det skulle senare visa sig att vi fick passera genom ett antal snöområden innan vi var framme.
Vi fortsatte så sakteliga uppåt, ibland uppför och däremellan behagligare promenad med mindre lutning – vi passerade fler snöområden och några områden där det var rejält blött.
Efter ca fyra timmar tyckte vi att nu borde vi väl snart vara framme, vi hade haft paus och vi ätit upp vårt lunchpaket så nu såg vi fram emot en längre paus och kaffe med våffla.
För varje krön vi passerade tänkte vi – nu måste vi väl vara framme, men inte … vi fick fortsätta att kämpa på.
Men till sist så såg vi vi fjällstationen och ytterligare ett snöområdet som skulle passeras innan vi var framme.
Efter lite drygt 4 timmar och 40 minuter var vi framme, lite lätt möra men nöjda.
Vi åt våffla och drack kaffe samt njöt av att bara sitta still i ca en timme innan det var dags att gå tillbaka
När vi kom ut så var vädret riktigt bra och man såg hela vägen ner till Torneträsk – tänkte att det kan nog bli en fin promenad tillbaka, men det varade inte i speciellt många minuter.
På en sträcka gick vi på en bergsrygg men precis som på vägen upp låg molnen tätt där och det vara kanske bra så vi inte såg hur brant det var på sidorna men vi gick ju tyvärr miste om utsikten också.
Vägen tillbaka gick lättare även om det var lite trixigt där det var brant men med hemlängtan och lite medvind fortsatte vi tillbaka mot Björkliden.
När vi kommit ur molnen så blev vädret bara bättre och bättre och efter ca tre timmar och 40 minuter var vi tillbaka vid hotellet.
Arctic Circle Train, visst är det ett häftigt namn på ett tåg …. och det var en riktigt trevlig upplevelse även om det inte är helt enkelt att sova på tåg.
Men det var på håret att vi inte skulle komma med, tåget vi åkte med till Stockholm var ca 40 minuter försenat till Stockholm men med 30 sekunder till godo klev vi på tåget.
Som sagt att åka med detta tåg är en riktig upplevelse, vid vissa stationer står tåget i 20 – 30 minuter och man kan kliva av en stund och till och med gå och handla lite, men man får själv hålla koll på tiden för det sägs inget när tåget startar igen.
Så här såg tåget ut som tog oss på en 18 timmars resa från Stockholm till Björkliden.
Fram på morgonen kom vi fram till Kiruna, så nu har man varit där också.
I Kiruna vände man på tåget så att ifrån att ha åkt i den första vagnen så åkte vi nu i den sista vagnen, vilket skulle visa sig vara ett plus.
Varför skulle detta nu vara ett plus…jo för i denna typen av tåg kan man njuta av utsikten från sista vagnen.
Därifrån tog vi strax innan ankomst till Björkliden de första bilderna på en av orsakerna till denna resa, Lapporten.
Det sägs att det är Sveriges mest fotograferade motiv, men var det inte det innan vi kom dit så är den nog det nu…