Johan Nilsson

Öreälven

Öreälven som börjar uppe vid Alsberget och efter cirka 225 km rinner ut i Bottenhavet vid Örsten har varit aktuell på sistone.
Först gavs det ut en bok om den och efter det handlade ett av Naturmorgons program i P1 om älven.
I boken är Stöttingfjället omnämnt både med text och bilder på kändisar från trakten.

Den första delen kallas för Örån, men jag har för mig att även den har kallats Öreälven tidigare, fast jag är inte säker.
I Örån/Öreälven har fruns pappa Karl-Johan jobbat med flottning av timmer.

Nedanstående bilder är tagna där den passerar Stöttingfjället.

Örån sommaren 2019

Så här såg Örån ut på hösten 2014 – fint eller hur …

Vildmarksvägen dag fem

Efter en natt på Pilgrimshotellet alldeles vid Kvarnbergsvattnet i Gäddede så skulle vi ta oss till Hällingsåfallet.
Hällingsåfallet ligger ca 15 kilometer från Gäddede och bara några kilometer från Norska gränsen.
När man skall besöka fallet kan man antingen köra ända fram eller så parkerar man 2,5 kilometer nedanför och så går man längs Hällingsån upp till  fallet.
Vi valde det senare och först gick vi helt galet men när stigen blev mindre och mindre blev vi misstänksamma och vände tillbaka.
Efter en stunds promenerande längs ån kom vi fram till början på kanjonen, detta är den längsta kanjonen som finns i Sverige, ca 800 meter.

Här börjar kanjonen

Vi fortsatte vidare med ån 50 – 60 meter nedanför oss och snart skymtade vi vattenfallet.

På väg upp längs kanjonen

Snart framme vid fallet

Hällingsåfallet är ett av de högsta i Sverige, 42 meter fritt fall ner i kanjonen och framme vid fallet var det dimmigt i luften av all fukt.

Framme vid fallet

Hällingsåfallet, 42 meter högt

Tack vara den fuktiga miljön var det väldigt grönt och frodigt och där växer sällsynta mossor och lavar.

Hällningsåfallet, lite tur med vädret så det bildades regnbågar

Det var väl iordningsställt för besökaren och det fanns en bro över Hällingsån precis innan den fortsätter ner i ravinen. När vi kände oss nöjda så gick vi vägen tillbaka till vår parkering för fortsatt resa mot Vilhelmina och sedan Stöttingfjället. Vår tur längs Vildmarksvägen var därmed avslutad.

Hällingsåfallet

Vildmarksvägen dag fyra

Denna dag var det dags att lämna Saxnäs i Lappland för att ta oss till Gäddede i Jämtland.
Vi fortsatte Vildmarksvägen upp mot Stekenjokk med ett kortare stopp för fotografering vid bron i Stornäs.
Vädret var väl inte helt bra, det var mellan tre och fem grader och regnskurar uppe vid Stekenjokk , men vi slapp iallafall snöbyarna som fanns i väderprognosen för dagen.

Då man haft problem med plundring av fågelägg så skapade man ett fågelskyddsområde för vissa delar uppe vid Stekenjokk 2018, det innebär att man inte får lämna vägen och parkeringar mellan 10 juni och 10 juli. Då vi var där i början juli så fick vi snällt stanna på parkeringen nedanför Sipmehke detta år, men det går ju bra att fotografera därifrån också.

Jetnemsälven kanske det kan vara

När vi fortsatte förbi Stekenjokk och in i Jämtland åkte vi på en sträcka som iallafall jag bara åkt en gång tidigare och det var när barnen var små, så det var ett tag sedan med andra ord.
Nästa mål var Gaustafallet, som låg strax intill vägen nedanför Stekenjokk.

Här börjar Gaustafallet

Gaustafallet

Vi fortsatte söderut mot ännu ett vattenfall, det finns många i dessa trakter. Det vi nu skulle besöka hette Brakkåfallet och har man sett Beppe Wolgers film om Dunderklumpen så känner man kanske igen namnet.
Enligt skyltar på plats fanns två vattenfall så vi började med det övre, man vill ju inte missa något – nej, det var nog inte detta som var med i filmen.

Ovanför Brakkåfallet fanns ytterligare ett vattenfall

Vi tog lite kort, hämtade andan och vände sedan tillbaka mot det nedre vattenfallet.

Fin utsikt över Stora Blåsjön

Framme vid Brakkåfallet klättrade vi ner och satte oss intill Brakkån nedanför fallet och intog en sen men välbehövlig lunch.

Nedanför Brakkåfallet, här blev det lunch

Vildmarksvägen dag tre

Efter att vi bestämt oss för att åka längs Vildmarksvägen kollade jag vilka stopp man kunde göra förutom våra vanliga.
Vatten, forsar och vattenfall fanns det gott om längs vägen och denna dagen skulle vi besöka några av dem.
Dagens utflyktsmål var Klimpfjäll och en liten vandring på ca tre kilometer som kallas Sju forsar.
Vi parkerade vid slalombacken och följde elljusspåret till skylten där det stod Trollstigen och efter bara en liten bit var vi framme vid Kullafallet.

Kullafallet

Vi fortsatte vidare upp längs Dorronbäcken och passerade ett antal fall, här är några av dem

Dorronbäcken

Ytterligare ett av fallen

Det var en ordentligt markerad och fin led som längst upp hade en grill och rastplats med fin utsikt, där vi åt vår medhavda lunch.

Dorronpiken och Dorronbäcken – utsikt från lunchplatsen

Efter lunchrasten gick vi tillbaka ner till parkeringen och åkte tillbaka mot Saxnäs.

Rödberg och Marsfjället i bakgrunden längs vägen mot Saxnäs.

När vi var tillbaka på rummet landade fyra pontonförsedda flygplan på Kultsjön precis utanför hotellet.

Lite kultur..

Vildmarksvägen dag två

Efter en natt och frukost på Saxnäsgården var det dags för en tur upp på Satsfjället.
Vi tog bilen till sommarparkeringen, vi hade diskuterat om vi skulle gå omvända vägen någon gång, men det fick bli ett annat år.
Första målet Pojken, en avsats som man passerar en bit ifrån om man följer stigen som går mot norra Borgafjällen.

På väg mot Pojken, fin utsikt i dubbel bemärkelse.

Vi återvände till stigen och fortsatte i riktning mot Borgafjäll, efter en stund kom vi fram till en stig som frun tyckte att vi skulle ta.
En del av oss var rätt skeptiska, men hon stod på sig så det var bara att knata med…
Jodå, det gick att gå den stigen också men det var inte den vi tog för två år sedan, men det var ingen som hävdat heller.

Norra Borgafjällen, rätt mycket snö kvar men vi var ju lite tidigare detta året.

Efter ett stopp för att äta våra lunchpaket och några till för att samla kraft var vi uppe på toppen av Satsfjället. Det blev inget längre stopp för vädret blev sämre och sämre och vi ville ner innan det började regna.

Fin utsikt från österut från toppen av Satsfjället, avsatsen som syns nedanför är Pojken.

Vildmarksvägen dag ett

Precis som vid flera tidigare semestrar norröver så gjorde vi en tur upp mot Saxnäs och Stekenjokk.
Till skillnad mot de senaste åren så tänkte vi i år fortsätta Vildmarksvägen runt, tidigare år har vi inte åkt längre än Stekenjokk.
Vi svängde in på Vildmarksvägen i Vilhelmina där vi hade tänkt ett stopp för att fika men vårt fikaställe visade sig vara stängt sedan en tid tillbaka.

Nästa stopp blev Trappstegsforsen, där måste man bara stanna om man har vägarna förbi.

Trappstegsforsen på väg upp mot Saxnäs

Efter ett kortare stopp för för fika och lite fotografering fortsatte vi den sista biten till Saxnäs och Saxnäsgården där vi skulle stanna några dagar.
I år kom vi fram lite tidigare till Saxnäs än vad vi gjort tidigare år så efter att vi checkat in och burit upp bagaget på rummet tog jag en promenad längs Kultsjön på vägen som vi precis kommit.
Det var rejält blåsigt och långt ifrån varmt men det var soligt och fint och en fantastisk utsikt, bara att njuta med andra ord.

Kultsjön och Marsfällen från Vildmarksvägen

Längs vägen tillbaka – Satsfjället som var morgondagens utflyktsmål

Nattlysande moln

Nattlysande moln eller Noctilucent clouds som de kallas på engelska kan man se lysa på natthimlen på sommaren. Har ”googlat”  lite  och de bildas på ca 80 kilometers höjd och består av mycket små iskristaller som har bildats kring stoftpartiklar från meteoritdamm. Molnen kan även finns där på dagen men då går inte att se dem för att himlen är för ljus, de syns först när solen lyser på dem efter att den gått ner under horisonten.
Bilden är tagen i mitten av juli klockan 00.45

Nattlysande moln

Första dagen ute

Fick den stora äran att vara med när detta charmtroll tillsammans med sina syskon var ute första gången (klicka för lite större bilder).

Undra vad det finns på andra sidan korgen ?

Ser ju intressant ut, men det får nog vänta några veckor…

1 6 7 8 9 10 18